Om Hachim

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Hachim skapat 27 blogginlägg för.

FIFS arbete mot och efter Koranbränningen i Malmö

I fredags 28 augusti 2020 lyckades anhängare till det danska antimuslimska partiet Stram Kurs fullborda sina planer på att utföra en antimuslimsk aktion vars syfte var att symbolisera ett stopp av ett påstått muslimskt övertagande av Sverige. Först brände de en kopia av Koranen utanför Rosengård och tog sig därefter till Stortorget där en annan kopia blev sparkad på. Polisen valde till en början att skydda aktionen genom att spärra av hela torget! Vår förening, Islamiska Förbundet i Malmö, polisanmälde rasisterna varpå polisen inledde en förundersökning om hets mot folkgrupp och ett antal individer greps under dagen för samma misstanke.

Om Koranen vore som vilken bok som helst kan man då undra varför islamofober genom tiderna angripit den på olika sätt. Det är självklart inte pappren och bläcket som angrips utan vad Koranen symboliserar och vilka som identifierar sig med den. Vi ser Koranbränningen och sparkandet som ett våldsuttryck mot muslimer som kollektiv. Vi menar därför att denna typ av antimuslimskt våld inte ska ses på något annat sätt än hets mot folkgrupp och bör därmed medföra tydliga fördömanden från politiken samt åtgärder som förhindrar förekomsten av antidemokratiska och hatiska aktioner mot muslimer!

Vi har följt händelseförloppet och haft nära dialog med berörda myndigheter, samt låtit våra lokala föreningar företräda i de lokala formella samtalen. Bland annat har vi varit i samtal med SST, Malmöpolisen och Polismyndigheten på nationell nivå.

Polisen tog flera beslut som vi tolkar positivt, både när rasisternas demonstrations ansökan nekades samt när rasisten Rasmus Paludan blev avvisad från Sverige med ett inreseförbud på 2 år. Polisen och Malmö Stad var också tydliga med att de efterföljande upploppen som skedde på Amiralsgatan utanför Rosengård inte hade några som helst religiösa motiv, vilket stoppade en hel del myter som spreds av olika medier och tyckare!

Vi kommer att fortsätta följa upp utvecklingen genom våra lokala föreningar och även ta upp frågan på nästkommande ISR möte, där ett antal muslimska trossamfund träffas hos SST, Myndigheten för stöd till trossamfund. Bland annat kommer vi att föreslå för trossamfunden att tillsammans finansiera en juridisk studie som forskar i mötespunkterna mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och hets mot folk grupp. Och för att öka kunskaperna om aktuella muslimska frågor, både intern inom samfunden och i övriga samhället studerar vi möjligheten att inrätta ett stipendium som master- och doktorsstudenter kan ansöka till nästa år.

FIFS arbete mot och efter Koranbränningen i Malmö2020-09-02T13:52:24+00:00

Uttalande 200602: Uppdaterat uttalande med anledning av Covid-19

Rekommendationer vid återöppnande av moskéer

I Guds Namn Den Allsmäktige, Den Barmhärtige

Coronakrisen har förändrat tillvaro och förutsättningar för de allra flesta av samhällets institutioner. Tyvärr sammanträffade krisen med våra allra viktigaste religiösa höjdpunkter, fastemånaden Ramadan och den efterföljande högtiden Eid Al Fitr, då vårt samfund är i störst behov av gemenskap och moskéer.

Vår senaste rekommendation har, på grund av rådande rekommendationer från regeringen och ansvariga myndigheter, har varit att hålla moskéerna stängda. Detta för att värna om våra moskébesökares liv och hälsa, samt beakta vårt kollektiva ansvar i samhället.

Vi har nu omprövat vår rekommendation och ser att krisen går in i en ny fas där fler institutioner och verksamheter gradvis återupptas. De moskéer som har kapacitet och resurser att öppna upp för gemensam bön uppmanas att gradvis göra det, utan att bryta mot gällande lag och beslut, och med beaktande av rådande rekommendationer.

Vi uppmanar våra medlemsföreningar att:

  1. Följa regeringens och ansvariga myndigheters beslut och rekommendationer, samt hålla sig uppdaterade kring vad de kommunicerar.
  2. Endast öppna moskén för de fem dagliga bönerna, samt öppna max 30 minuter innan och efter varje bön, dock med maximalt 50 personer.
  3. Att hålla avstånd mellan bedjande under hela vistelsen i moskén, även under bönestund.
  4. Att hålla toaletter och eventuella tvagningsstationer stängda, samt meddela de bedjande att komma till moskén tvagade.
  5. Att bön enbart får utföras av bedjande med egen medhavd bönematta.
  6. Att tydligt affischera och kommunicera de gällande reglerna och rutinerna som syftar till att begränsa smittspridningen.
  7. Att förhindra köbildningar vid ingång och utgång från moskén.
  8. Att erbjuda moskébesökarna desinfektionsmedel för att säkerställa handhygienen vid moskébesök.
  9. Att personer över 70 år, och sjuka personer inte får vistas i moskéerna tills vidare.

 

De moskéer som inte har kapacitet att upprätthålla de ovannämnda restriktionerna uppmanas att fortsätta hålla stängt tills gällande lagar och beslut ändras.

Vi ser gärna att ni genomför en riskanalys av just er församling via folkhälsomyndighetens bedömningsmatris

Moskéerna har saknat sina besökare och besökarna har saknat sina moskéer, och om vi fortsatt ska kunna hålla öppet är det allas ansvar att respektera gällande lagar, rekommendationer och trossamfundets anvisningar. Samt uppvisa god samarbetsvilja gentemot närmsta moské eller förening.  I fall det första stadiet av återöppnandet faller väl ut är vi beredda att ompröva våra rekommendationer för fler verksamhetsområden.

OCH [MINNS] Job, hur han ropade till sin Herre: “Jag har prövats av olyckor och elände, men Du är den Barmhärtigaste av de barmhärtiga!” [21:83]

FIFS styrelse
Stockholm den 1 juni 2020

Kontakt
Mohamed Temsamani
info@fifs.se

Uttalande 200602: Uppdaterat uttalande med anledning av Covid-192020-06-02T08:25:56+00:00

Uttalande med anledning av Eid al-fitr

Den heliga fastemånaden Ramadan når snart sitt slut och lämnar vidare välsignelserna till nästa gäst som vi välkomnar med glädje och tacksamhet. Fastebrytningens högtid, Eid Al Fitr, inträffar enligt ett utlåtande från Europeiska Fatwarådet, på söndag. Vi vill med anledning av det gratulera våra medlemmar och det muslimska samfundet högtidens ankomst! Vi ber Gud att ni får ett underbart firande samt att Han accepterar er fasta och goda gärningar.

Det undgår inte er kännedom att årets Eid Al Fitr blir annorlunda med hänsyn till den utbredda covid-19 pandemin som fortsätter att smitta människor och skörda liv, både i Sverige och världen över. Majoriteten av våra moskéer och föreningar håller fortfarande stängt och tvingats ställa in hela eller en betydande del av sin verksamhet. Allt detta i syfte att värna om våra medlemmars och hela samhällets liv och hälsa genom att begränsa smittspridningen och följa myndigheternas ny införda lagar och rekommendationer.

Eidbönen utgör en central del av firandet och blir ett underbart tillfälle att känna gemenskap samt utbyta gratulationer, glädje och hälsningar. Eidbönen är också moskéernas mest besökta verksamhet, som i större församlingar samlar fler än 14 tusen besökare. Eftersom förbudet mot allmänna sammankomster på över 50 personer fortfarande gäller blir det i princip omöjligt att allmänt kalla till bön men samtidigt begränsa antalet till högst 50 personer. Vi uppmanar därför våra medlemsföreningar att inte arrangera Eidbönen. Vi uppmanar också våra medlemmar att begränsa sitt firande till den närmaste familjen och göra det på ett sådant sätt som inte strider mot folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Vi önskar alla återigen ett glatt och välsignat firande. Eid Mubarak!

FIFS styrelse
Stockholm den 21 maj 2020

Uttalande med anledning av Eid al-fitr2020-05-22T08:29:04+00:00

Pressmeddelande 200424: ​Tio muslimska organisationer går samman under coronakrisen

Nu går flera av de största muslimska samhällsaktörerna samman i ett nätverk för att erbjuda sitt stöd under coronakrisen. Det nybildade nätverket Muslimska Organisationer i Samverkan ska fungera som en krisresponsgrupp i kommuner och områden där behov finns.

– Coronakrisen har försatt vårt samhälle i en unik situation, och muslimska samhällsaktörer vill vara med och ta ansvar när det kommer till stöttning och hjälp. Samtliga tio aktörer som har gått med i det nybildade nätverket är redan aktiva med sitt engagemang för att lindra konsekvenserna av coronakrisen. För att på bästa sätt mobilisera och koordinera våra insatser samlas vi nu i nätverket Muslimska Organisationer i Samverkan, säger Mohamed Ibrahim, generalsekreterare på Islamic Relief Sverige.

Det nya nätverket är ett gemensamt initiativ av några av de största muslimska samhällsaktörerna och ämnar hjälpa kommuner och regioner under pågående kris. Flera arbetar i dag aktivt med öppna stödlinjer, hjälp och stöd vid språkbarriärer, utdelning av mat och hygienartiklar i utsatta områden, samverkan med myndigheter, ekonomiskt stöd, hjälp med inköp av mat och mediciner, religiös rådgivning och vägledning samt digital verksamhet i syfte att stärka och stötta människor i behov.

– Den här insatsen är ett sätt för oss att sträcka ut en hand till alla kommuner, myndigheter och beslutsfattare. Vårt nätverk består av tio organisationer som finns representerade över hela Sverige, och vi har såväl personal som lokaler att tillhandahålla vid behov. I tider som dessa är det extra viktigt att vi alla hjälps åt och drar vårt strå till stacken, det är tillsammans vi kan göra skillnad, säger Mohamed Ibrahim.

Med start den 24 april kommer nätverket Muslimska Organisationer i Samverkan att finnas tillgängligt som krisresponsgrupp för kommuner och regioner över hela Sverige. Samtliga organisationer i nätverket har personal och volontärer tillgängliga för stöttning och hjälp där behov finns.

Samtliga aktörer i nätverket Muslimska Organisationer i Samverkan:

  • Islamic Relief Sverige
  • Muslim Aid
  • Ibn Rushd Studieförbund
  • Muslimska Fredsrörelsen – Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa
  • Förenade Islamiska Föreningar i Sverige
  • Sveriges Muslimska Förbund
  • Sveriges Unga Muslimer
  • Islamiska Shiasamfunden i Sverige
  • Sveriges Imamråd
  • Islamiska Fatwabyrån i Sverige

För mer information, kontakta:

Mohamed Ibrahim, generalsekreterare, Islamic Relief Sverige
0709-24 36 05
mohamed.ibrahim@islamic-relief.se

Pressmeddelande 200424: ​Tio muslimska organisationer går samman under coronakrisen2020-04-29T08:01:38+00:00

Ramadan börjar inshallah fredagen den 24 april 2020

Sveriges imamråd
Ramadan och Shawwals början 1441-H -2020
Ramadans första dag är Fredag 24 april 2020
Månaden Shawwal (Eid Al Fitr) är söndag 24 maj 2020

 

Tacksamhet tillkommer Allah och fred och välsignelser över profeten Mohammad. Sveriges Imam Råd tar tillfället i akt, att under dessa heliga dagar påminna om att hålla ett fast grepp om Guds räddningslina och inte låta oss splittras. Allah SWT säger i Koranen:“Och grip alla med ett fast grepp om Guds räddningslina och låt er inte splittras! Minns Guds välgärningar mot er: fiendskap hade rått mellan er, men Han lät [viljan till] försoning tränga in i era hjärtan och med Hans välsignelse blev ni bröder”. [Al-Imran 103]. Vi ber Allah den allsmäktige att acceptera allas fastan och bön och goda gärningar och gör denna välsignade månad en månad som kommer med godhet, lätthet och barakah.

Rådet tar tillfället i akt för att meddela Ramadans och Shawwals början för året 2020 – 1441H:

 De villkor som fastställs av Europeiska Rådet för Fatwa och Forskning i sin resolution som antogs vid dess nittonde ordinarie möte som ägde rum i Istanbul under perioden 8- 12 Rajab1430hijri/ 30 juni- 4 juli 2009.

 Baserat på vad som beslutats av det internationella fiqh rådet i sin resolution nr.18 som antogs under tredje konferensen år 1986, från det första mötet om gemensam hijri
kalender som hållits i Istanbul under perioden 26-29 dhil-Hijjah 1389 hijri / 27-30 november år 1978.

 Resolutioner från världskonferensen om fastställandet av måncykler mellan de lärda och astronomer som anordnats av fiqh rådet tillhörande Muslimska Världens Förbund, som ägde rum i Mecka den 19-21 Rabi´awal 1433 hijri/11-13 februari 2012, i vilken ett stort antal lärda, forskare och astronomer deltog.

 Det nysläppta utfallet från den internationella islamiska konferensen som behandlade enandet av hijri kalendern, vilken ägde rum i Istanbul mellan 21-23 Shaaban 1437 hijri, motsvarande 28-30 maj 2016. I denna konferens deltog mer än 70 länder representerade av dess tjänstemän, trosministeriet (Al- Awqaf), Fatwa-råd, Foqahaa, sakkunniga samt astronomer mm. Detta utöver de allra flesta Fatwa råd runtom i världen.

 

Resolutionen har godkänt en uppsättning grundläggande principer och standarder, de viktigaste är:

 Principen i plikten att fasta Ramadan är att månaden inträffar med avgörande bevis. Astronomisk vetenskap ger oss informationen i förväg om nymåne och när och var den kan åskådas, och vilket inte kan motsägas.

 Ingen hänsyn tas till var månen skådas, för att Profetens hadith (S.A.W) “Fasta när ni skådat den, och bryt fastan när ni skådat den” inte ger en begränsning till var på jorden
månen ska skådas. Även profetens SAW hadith, er fasta är dagen ni fastar, och er fitr är när ni avbryter fastan och offerfesten när ni offrar.

 I och med nyttjandet av astronomiska beräkningar för tidpunkten av nymånen som kan åskådas därmed kan vi bestämma dagen för månadens början enligt dessa
principer:

1. Att nymånen ska vara minst 15 timmar och 24 minuter gammal, det är tiden mellan nymånen och att åskådliggöra den med blotta ögan vid solnedgången.
2. Att månens höjd över horisonten är minst 7 grader.
3. Att månens nedgång är efter solens nedgång med minst 22 minuter.
4. Att vinkeln mellan månen och solens position är minst 7 grader.

Baserat på detta meddelar Sveriges Imamråd följande:

1. Att noggranna astronomiska beräkningar bekräftade att Ramadanmånads nymåne för år 1441 hijri föds kl. 02:26 GMT torsdagen 23.e april 2020, vilket motsvarar 30 sha’ban 1441 hijri. Detta motsvarar kl. 05:26 för Mecka lokaltid.
2. Det är möjligt att åskåda månen med blotta ögat i större delen av nord och Sydamerika samt i Afrika med teleskop.
3. Därmed infaller den första dagen av månaden Ramadan för år 1441 hijri/2020 fredagen den 24:e april 2020.

Gällande Shawwal månad till år 1441 hijri/ år 2020 så har:

1. De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1441 hijri föds klockan 17:39 (GMT) på fredagen den 22 maj 2020 motsvarade den 29.e ramadan. Vilket motsvarar kl. 20:39 Mecka lokaltid.
2. Därmed går nymånen inte att åskåda på fredagen 22:a maj, den går däremot att åskåda lördagen den 23 Maj i Nord och Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och större delen av Europa, ramadan kommer då vara 30 dagar om Allah vill.
3. Därmed infaller den första dagen av Shawwal (EidAl-Fitr) år 1441 hijri, söndagen den 24 Maj 2020 in Sha’ Allah.

Vi ber Allah att muslimerna mottar denna välsignade månad i tillstånd av godhet, välsignelse och stolthet. Må Allah acceptera från oss, och våra goda gärningar… Lov och pris tillkommer
Allah.

Sveriges Imamråd
26:e Mars 2020

Ramadan börjar inshallah fredagen den 24 april 20202020-04-07T12:07:35+00:00

Pressmeddelande 200330: Angående mötet med statsministern och trossamfundsministern

I fredags deltog vi genom vår ordförande Mohamed Temsamani tillsammans med trossamfundsledare från andra livsåskådningar på initiativ av Sveriges statsminister Stefan Löfven och trossamsfundsministern Amanda Lind med anledning av Covid-19. Statsministern och statsrådet framförde hur viktiga trossamfunden är för ett samhälle speciellt i tid av kris då människor vill känna gemenskap och vänder sig till trossamfunden för andlig vägledning. De framförde sin tacksamhet för det arbete samfunden gör och funktionen de uppfyller. Vi tackar statsministern och trossamfundsministern för att de tog sig tid att prata med oss under denna hektiska period för dem.

Vi har från vår sida framfört att Regeringen tillsammans med folkhälsomyndigheten leder nationen genom denna kris på ett berömvärt sätt genom att fatta sina beslut på evidensbaserade underlag. Vidare berättade vi om det interna arbetet vi gör med våra medlemsföreningar samt deras besökare, där vi har kommit ut med rekommendationer om hur de ska agera som är i linje med de åtgärder som Regeringen och folkhälsomyndigheten kommunicerat ut. Vi har också kommit med rättsteologiska uttalanden tillsammans med Sveriges imamråd så åtgärder som inställda fredagsböner har en legitimitet i islamisk lära och tradition. Vi tog upp även de ekonomiska utmaningar som moskéer står inför när moskébesökare inte längre besöker lokalen fysiskt. Vi efterfrågade samtidigt pragmatiska lösningar för att möjliggöra en kontinuitet i verksamheten bland annat när det kommer till begravningar och vigslar. Till sist meddelade vi att FIFS tillsammans med dess medlemsföreningar och moskébesökare står redo att bidra med det som vi kan för att bekämpa viruset om och när de kommer att behövas.

Må Allah den Barmhärtige skydda oss, våra nära och kära samt vårt samhälle från denna prövning.

FIFS styrelse
Stockholm den 30 mars 2020

Kontakt:
Mohamed Temsamani
info@fif.se

Pressmeddelande 200330: Angående mötet med statsministern och trossamfundsministern2020-03-30T09:22:01+00:00

Rättsteologisk fråga kring att avstå fredagsbön & gemensam bön

Fråga: Är det tillåtet att avstå fredagsbön och gemensam bön p.g.a. smittspridning

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn, Lov och pris tillkommer Världarnas Herre

Svar: Det är välkänt att en av sharians intentioner är att skydda det mänskliga livet från svårigheter, obehag och inte minst sådant som är farligt och hotar livet självt. Vidare är det av Guds Barmhärtighet att inga kravs läggs på människan mer än vad hon klarar av. Detta är tydligt i koranen på flera platser såsom:

Frukta därför Gud efter måttet av er förmåga (Koranens budskap 64:16).

…Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er… (Koranens budskap 2:185).

…Han har inte lagt på er svåra eller tunga plikter i [utövningen av er] religion…(22:78).

Utöver det som nämnt har de rättslärda inom islam kommit överens om att sjukdom och rädsla för liv eller familj är av de skäl som ursäktar att man inte utför den obligatoriska fredagsbönen eller de dagliga gemensamma bönerna i moskén.

Följeslagaren Ibn Abbas återberättar att profeten Muhammed(saas) sade: ”Den som hör ropet[till bönen] och inte hörsammar den, så räknas inte hans bön förutom den som har en ursäkt” De frågade: ”O Guds sändebud, vad är ursäkten?” Han (saas) sa: ”Rädsla eller sjukdom”[1]. Abu Qudama förtydligar detta vidare i sin bok när han säger: ”…och de som ursäktas när de lämnar de är [de som gör det av] rädsla, baserat på profeten(saas) ord ”de som ursäktar är rädsla eller sjukdom” ”.

Vidare har den islamiska sharian(den islamiska lagen) tillåtit att man missar fredagsbönen på grund av regn som man skadas av, därav har islamiska rättslärda applicerat samma princip för allt som skadar eller sådant som man är orolig för kommer bringa skada likt epidemier och liknande. Detta stärks av det som återberättas om Abdullah Ibn Abbas som sade till sin böneutropare under en regnig dag[2]: ”När du sagt [i böneutropet] jag bevittnar att Muhammed är Guds sändebud så säg inte, kom till bönen, men säg, be i era hem.” folk visade på missnöje så han [Ibn Abbas] svarade de, den som är bättre än mig gjorde det (han refererade till profeten) och sa sedan, ”fredagsbönen är en plikt och jag ogillade att ni skulle gå på lera och hala väglag”. Ibn Qudama poängterade vidare detta när han sa: ”Fredagsbönen är ingen plikt för den vars väg innebär regn som blöter ner dennes kläder eller en träskliknande väg där det är svårt att ta sig fram”. Även inom Maliki skolan har det påpekats att kraftigt regn och träskliknande vägar ursäktar att man missar fredagsbön eller den gemensamma bönen.[3]

Utifrån det som tidigare nämnts kan vi dra slutsatsen att vi inte enbart befinner oss i en situation som bara ursäktar frånvaron från fredagsbönen utan i en situation där man inte utför bönen utan att de räknas som en synd, precis som Gud säger i koranen om de som är tvungna att äta självdöda djur: ”… Men den som [av hunger] tvingas [att äta sådant] – inte den som av trots överträder [förbuden] eller som går längre [än hungern driver honom] – begår ingen synd…”(Koranens budskap 2:173). Här kan vi se att det islamiska regelverket är tydlig med att ingen synd begås trots att domen om att det är förbjudet att begå handlingen fortfarande är haram(otillåten). Desamma gäller om man fastställer att fredagsbönen inte kan utföras, det vill säga att domen om att fredagsbönen är en plikt kvarstår utan att den som inte utför den i denna situation begår en synd.

Profeten Muhammed(saas) förbjöd vidare de som hade sjuka kameler att låta de röra sig med de som hade friska för att de inte skulle sprida smittan vidare. Detta bekräftas i återberättelsen om profeten(saas) som sade[4]: ”driv inte de sjuka kamelerna till de friska så att smittan inte ska överföras”. Vidare sa även sändebudet(saas) om pesten: ”Om ni hör att det finns på en plats så ta er inte dit och om ni befinner er på en plats där det finns så fly inte därifrån”. Som vi ser är det en plikt att vidta förebyggande åtgärder inom islamisk lära och den som inte gör det går emot denna lära. Flera av islams lärda bland föregångarna har därutöver påpekat att de är tillåtet och viktigt att utföra olika former av karantän för att begränsa smitta. Ibn Taymimah är en av de som bland annat var av åsikten att den som bär på en smittsam sjukdom ska förbjudas att bo med friska individer[5].

Vidare är vägledningen i islams texter tydliga med att man ska vidta förebyggande åtgärder för ens säkerhet och för att skydda sig från sjukdomar. Gud säger i koranen:

…och låt inte era egna händer medverka till er undergång(koranens budskap 2:195) och Han säger också:  …och ha inte ihjäl er själva! [Glöm inte att] Gud har visat er stor nåd!(4:29)

Den islamiska rättsläran följer med andra ord inte känslor och önsketänkande utan allmännyttan och det som är gott för människan, som att skydda livet som är en dyrbar gåva. Därför är det viktigt att påpeka att fredagsbönen kan passera och ersättas med Dhuhr bön medan livet om den passerar inte kan ersättas. Därför är det viktigt för de som har ett starkt band till moskén och gärna vill delta i fredagsbön och den gemensamma bönen i moskén att förstå att de ska följa den islamiska rättsläran som är vetenskapligt grundad i islams källor, koran och sunnah, inte deras personliga vilja samt önskemål. Därav är det en plikt att undvika samlingar såsom fredagsbönen men även under de dagliga gemensamma bönerna när vi vet att sannolikheten är stor att man kan smittas av viruset Covid-19.

Allah vet bäst

 

Imam Khaled El-Dib
Ordförande
Sveriges imamråd & Fatwakommittén

[1] Abu Dawod

[2] As-Sahihayn, de två mest autentiska hadith böckerna, Bukhari och Muslim

[3] As-Sharh Al-kabir

[4] As-Sahihayn, de två mest autentiska hadith böckerna, Bukhari och Muslim

[5] Mukhtasar Al-fatawa Al-masriyah

Rättsteologisk fråga kring att avstå fredagsbön & gemensam bön2020-03-24T14:34:47+00:00

Rättsteologisk utlåtande kring att betala förmögenhetsallmosan i förtid

Fråga: Är det tillåtet att betala sin förmögenhetsallmosa (zakat ul mal) innan dess årscykel passerat för att spendera till muslimska föreningar i Europa

All lov och pris tillkommer Gud och vi ber över Hans sändebud och budbärare

Svar: Med anledning av Coronaviruset och besluten att stänga moskéerna och de islamiska center som finns i Europa i syfte att skydda människor från fortsatt smittspridning, och med anledning av regeringars och myndigheters beslut att förbjuda folksamlingar, så har de islamiska center som är verksamma i Europa möts av svåra utmaningar med att täcka sina fasta kostnader och betala ut löner till de anställda. Dessa center och moskéer förlitar sig till stor del på de bidrag de samlar in från moskébesökarna under bönestunderna. Faktum för många moskéer är att bidragen har slutat komma sen de tvingades stänga sina portar samtidigt som de ekonomiska behoven inte har stoppats.

Baserat på detta vänder jag mig till Europas muslimer med vädjan att påskynda utbetalningen av sin förmögenhetsallmosa (zakat ul mal) för två eller flera år för att bidra till moskéerna och de islamiska center i Europa, om förmögenheten uppnått sin mängdgräns och trots att årscykeln inte har passerat. Åsikten att påskynda betalningen av sin allmosa, innan årscykeln har passerat för att täcka ett viktigt behov, är en vedertagen hållning hos majoriteten av de rättslärda. De flesta lärda och rättsskolorna såsom Hanafiskolan, Shafiiskolan, Hanbaliskolan och andra har baserat sin hållning på hadithen som klassas som hasan och som återberättats av al-Tirmidhi att Ali ibn Abitalib (må Gud vara nöjd över honom) sa:

”Abbas, må Gud vara nöjd över honom, frågade profeten, må Guds frid och välsignelse vara över honom, om det var tillåtet att påskynda sin allmosa innan dess tid har infallit och profeten gav honom tillåtelse att göra så”.

Eftersom allmosan är en ekonomisk plikt, så är tidsperioden satt i syfte att underlätta för den som betalar, därför är påskyndandet av betalningen tillåtet på samma sätt som återbetalning av en skuld.

Det finns ingen tvekan om att Europas moskéer och islamiska center befinner sig i ett stort och akut behov av pengar i takt med att insamlingarna slutat komma in. Dessa center betraktas för Europas muslimer som ett grundläggande medel för bevarandet av religionen och insamlingar är i de flesta fall deras ända inkomstkälla. Nu när inkomsterna stoppats i samband med att lokalerna stängts, så har påskyndandet av allmosa till dem blivit en angelägen plikt.

Moskéer och  islamiska center är inkluderade på flera sätt i allmosans kategorier av mottagare såsom; till de som kämpar, för att vinna hjärtan till tron och för Guds sak. Majoriteten av de lärda har också fastslagit att det inte är tillåtet att skicka sin allmosa till ändamål utanför det land man är bosatt i, med undantag för om behoven och mottaggarkategorierna skulle ta slut i det egna landet, då är det tillåter att skicka till utlandet.

Jag vill även uppmana den muslimska allmänheten i Europa att förstärka sina kontinuerliga ekonomiska bidrag till moskéerna i form av gåvor och stöd utöver allmosan. Detta är den prioriterade plikten i vår nutid. Gåvor är dessutom en av vägarna till att stoppa prövningar.

Jag ber Gud att påskynda lösningen för misären, att tillfriskna de sjuka och att ge mänskligheten en undflykt och utväg från den olycka som drabbat oss. Jag ber Gud också att låta synen av hans tecken på jorden vara en anledning till ökad tro, stabilitet och vägledning. Han är den Starke, den Mäktige.

Dr. Khaled Hanafi
Biträdande generalsekreterare för Europeiska Rådet för Fatwa och Forskning

Rättsteologisk utlåtande kring att betala förmögenhetsallmosan i förtid2020-03-19T14:24:48+00:00

Rättsteologisk fråga kring avstånd vid gemensam bön

Fråga: Får man  ha mellanrum mellan bedjande vid gemensam bön i moskén

All lov och pris tillkommer Gud och vi ber över Hans sändebud och budbärare

Svar: Vi har sett att moskéer arrangerar gemensamma böner, men låter avstånd vara mellan de bedjande och detta är inte att
föredra. Detta sätt uppfyller inte syftet med den gemensamma bönen och minskar heller inte smittorisken. Detta går
även emot de utlåtanden som flera rättsteologiska institutioner och organisationer både i Europa och utanför Europa
har publicerat.

Vi menar inte att fredagsbönen som sådan anses ej obligatorisk. Vi menar att bönen inte ska arrangeras, samtidigt som
dess originella status inte berörs, Gud säger: ”Den som tvingas – inte den som av trots överträder eller som går längre –
begår ingen synd”. Gud avskriver alltså synden utan att det ändrar sakens status eller regel. Därför belastar det ingen
att fredagsbönen inte arrangeras i moskén, samtidigt som bönen i sig behåller sin heliga status och regel.
Åtgärden att arrangera gemensam bön men med avstånd mellan de bedjande är en betungande åtgärd som strider mot
sändebudets lära. Aicha återgav: ”När sändebudet stod mellan två val valde han alltid det lättaste alternativet så länge
det inte innebar en synd. Skulle det innebära en synd var han den första att avhålla sig från det”.

Den som inte accepterar de underlättande alternativen utsätter sig själv och andra för fara, och i och med det gör han eller hon en
synd. Jaber Bin Abdullah återgav: ”Sändebudet reste erövringsåret till Mecka under Ramadan och var fastande tills
han nådde dalen Kuraa al Ghamim. Människor som reste med honom fastade också. Han frågade efter ett glas vatten
och höll upp den så att alla såg och därefter drack. Efter stund berättades det för sändebudet att några fortfarande var
fastande. Sändebudet sa: Dessa är syndarna, dessa är syndarna”. Abdullah Bin Massoud återgav att sändebudet sa:
”Extremisterna har fördärvats” och upprepade det tre gånger. Abdullah Bin Abbas sa till sin böneutropare under en kraftigt regnig dag: ”När du säger ”Jag vittnar om att Mohamed
är Guds sändebud” säg inte ”Kom till bönen” utan säg ”Be i era hem”. Människor reagerade på utropet och Bin Abbas
förklarade: ”Den som är bättre än mig har gjort likadant – och han syftade på sändebudet.

Fredagsbönen är obligatorisk men jag vill inte betunga er med att gå i gyttja och halka”. Ibn Qudamah skrev: ”Fredagsbönen är inte
obligatorisk för den som på grund av regn blöter ner sina kläder eller på grund av gyttja får det svårt att gå och när
det är ett skäl för att inte gå till den gemensamma bönen är det också ett skäl att inte gå till fredagsbönen”.
Och till alla vars hjärtan längtar till moskén ska ni veta att detta är en spirituell och känslomässig prövning. Att lämna
det vanliga som är bönen i moskén och övergå till det ovanliga som är att be hemma. Men rättsteologin följer inte
känslor. Fredagsbönen kan ersättas med eftermiddagsbönen (Duhur) men livet ersätts inte med något. Här uppenbarar
sig den medvetna tron som rättar sig efter rättsläran och står emot känslorna. Den muslimska rättsläran förbjuder att
fasta på högtidsdagen Eid för att avvänja människor sina rutiner och för att pröva människans tro att följa budskapet
utan att befläckas av lust. Och jag anser att de vars hjärtan längtar till moskéerna prövas just nu med detta. Att stå emot
sina känslor och följa de medvetna och välgrundade rättsteologiska uttalandena.
Böneutroparen kan fortsatt kalla till bön men efter trosbekännelsen ropar ut att människor ska be hemma. Det är också
möjligt att arrangera gemensam bön och fredagsbön så länge tre personer är närvarande med hänsyn till skälen ovan.
Några muslimska rättsteologer anser att det antal som gör den dagliga gemensamma giltig är också det antal som gör
fredagsbönen giltig.

Imam Khaled El-Dib
Ordförande
Sveriges Imamråd & Fatwa kommittén

Rättsteologisk fråga kring avstånd vid gemensam bön2020-03-19T14:51:30+00:00

En rättsteologisk fråga (Fatwa) kring frågor om rituell begravningstvätt i samband med pandemiska smittor

En rättsteologisk fråga (Fatwa) kring frågor om rituell begravningstvätt i samband med pandemiska smittor
(kortfattad version)

Fråga: Går det att bruka andra metoder för rituell begravningstvätt då kroppen läggs i hermetisk tillslutna plastpåsar
(bodybags) som inte får öppnas för att förhindra smittan?

Svar: Majoriteten av de teologiska rättsskolorna är enade kring förpliktelsen att utföra rituell begravningstvätt för
den avlidne då möjligheten finns och inga förhinder råder. Vissa lärda anser det vara en (fard kifaya) dvs. en
obligation som slutförts då någon utfört den, men som belastar alla berörda om ingen utför den.
Det finns flera fall då rituell begravningstvätt inte är möjlig, exempelvis vid brännskadeolyckor [som
kremerat delar eller hela kroppen] eller epidemiska och pandemiska smittor.
Majoriteten av de teologiska rättsskolorna anser att vid liknande fall så utgår de sedvanliga ritualtvätten för
den avlidne. Detta gäller då det finns en risk att den som utför tvätten smittas eller att det skulle förvärra den
avlidnes kroppsskick. Exempelvis vid brännskador som ovannämnt.

Istället för den sedvanliga tvätten så gäller det att enbart hälla vatten på kroppen och om det alternativet inte
är möjligt så begränsas det ytterligare till tayammum*. Om tayammum inte heller är möjlig så utgår
begravningstvätten helt. För att istället gå vidare i processen för begravningsceremonin, med rituell
begravningsbön (Janazabönen) utan begravningstvätt.

Slutligen anser majoriteten utav nutidens lärda att, om det uppstår ett hinder för utförandet av
begraningstvätten liksom smittorisk eller dylik, att det bör begränsas till (tayammum) men ifall sakkunniga
med expertis avråder från beröring så utförs rituell begravningsbön (Janazabön) utan rituell begravningstvätt.

Men Gud vet bäst.

*Tayammym är en form utav rit som genomförs då vatten inte tillgängligt, dess syfte är inte att tvätta utan
enbart markera en ersättning av rit. Den genomförs genom att ta ren jord och stryka över ansikte och händer.
Det ska inte vara en mängd som är kännbar, utan det räcker att man nuddar jord klappar bort jorden och
sedan stryker över ansikte och händer utan att lämna synligaspår på kroppen.
Vissa lärda anser att tayammum är helt uteslutet vi begravningsceremonin då den inte uppfyller syftet med
tvätten.

 

Imam Khled ElDib
Ordförande
Sveriges Imamråd & Fatwa kommittén

En rättsteologisk fråga (Fatwa) kring frågor om rituell begravningstvätt i samband med pandemiska smittor2020-03-19T14:57:02+00:00